dagens i-landsproblem: jag äter chips och choklad istället för mat för min grabb har bara kött och mjukt bröd hemma och jag är ingen köttis och är en torris för jag äter bara knäckebröd. och för att jag är en flottis..

det är skärgårdsdoktorn på tv! underbart!

note to self: lära mig livet

hej bloggen. det har inte riktigt varit som det ska på sistone. har missat 2 veckors praktik hos bea och är väl ledsen för det för det var ett helvetes virus och ett helvetes invärtesvirus som inte ville mitt bästa. den här praktiktiden har inte inneburit vad jag trodde och jag har inte träffat dom vänner jag trodde jag skulle träffa. orkar inte öppna ögonen på morgonen men hoppas och önskar att jag orkar slutföra praktiken. så, nu vet ni. lite iallafall. min kille har varit här en vecka också och haft praktik och det har ju varit bra förutom att jag blir en häxa ibland. men det vet väl alla redan. vill så mycket och vill inte överhuvudtaget. men har secondhandshoppat så det står upp över öronen. madicken-kängor och only-skinnjacka och en massa kläder och skor för inte alls så mycket pengar och det var kläder som jag behövde. jag vill bara säga en sak jag vill säga förlåt. förlåt förlåt förlåt. jag vill också säga tack och tack och tack och jag vill säga hjälp.

does it make you happy to ignore me on streets i guess by now you think i'm weak i wish you would have said something before now. i would share a bag of chips with you and in my opinion you don't have a clue, i'm being cruel, i'm being cruel. i dont want to be part of your scene i'll stay with him and keep my nose clean. you´re the one pretending to be licking stamps all alone in a room following lines on maps it's clear you don't want me here

ONCE AGAIN I'LL BE THE FOOLISH ONE
THINKING A BLINK OF THESE LASHES WOULD MAKE YOU COME
DON'T YOU WORRY, DON'T GET IN A STATE
I DON'T BELIEVE IN TRUE LOVE ANYWAY
WHO'S BEEN PESSIMISTIC NOW?
I COULD DOCUMENT THIS AS OUR FIRST, AS OUR LAST ROW
THE MORE YOU LOOK FORLORN, THE MORE TO YOU I WARM

I WON'T BE SEEING YOU FOR A LONG WHILE
OH I HOPE IT'S NOT AS LONG AS THESE COUNTRY MILES
I FEEL LOST, I GOT LOST

en annan sak. diana orving är bara 85a och redan etablerad designer. jag är 86a! hjälp!

there is a light and it never goes out

livet, livet, vad fan hände? stoppa tiden och ge mig energi! hur blev jag sån här?

vi bangade utgång och åkte hem med all rätt igår och tankade oss lite mer med vin, det som jag bara kände som den värsta bakfyllan genom tiderna imorse var även blandad med influensa som min pappa så snällt kastat över på mig. det tackar jag för käre far, det kom väldigt lämpligt eftersom vi imorgon ska börja praktiken hos bea. jag var hemma i fredags och men jag tänker inte offra några dagar för sängens skull, det här har jag ju längtat efter. modeveckan är slut och det är samtidigt sorgligt och skönt, jag har aldrig haft så ont i benen och fötterna. over and out.