förr hade jag ett enormt behov av att vara ensam, helt ensam alltså. egentid minst varje dag var ett krav och en nödvändighet. det hade inte med att göra att jag inte ville vara social men ja, jag behöver inte förklara mer än så. nu när jag är van vid att det alltid är någon annan hemma så tycker jag det är lite jobbigt att vara själv. det är absolut inte så att jag inte kan vara utan honom i 5 timmar för det har jag inga problem med, det är bara så tråkigt att vara hemma själv. jag försöker njuta av det och tycka det är skönt och det är det dom två första timmarna sen blir jag bara rastlös och uttråkad. vanligtvis så får jag iochförsig mer gjort när jag är ensam, men det handlar mer om skolsaker. idag gör jag mest ingenting. jag såg slutet av någon highschoolfilm, duschade länge, stickar, läser en bok, röker, pratar med katten osv. det är bara för att det är söndag. oftast är jag ensam hemma varje söndag och det är på söndagar specifikt jag vill ha sällskap. hemma, för idag orkar jag inte gå ut. jag är inte bakfull för jag drack ingenting igår men min kropp är fortfarande inställd på att vara sliten på söndagar efter för många bakfulla söndagar. annars gillar jag söndagar, helt kravlösa dagar.