if looks could kill

gick jag verkligen på den lätta? det är just typiskt mig att ta för lätt på saker och ting och sen över-romantisera. kände mig stel som en stol och försökte i smyg klunka i mig vinet så att det skulle se ut som att jag findrack. det gick nog sådär, precis som min förmåga att slappna av. jag hade orden i munnen vid ett flertal tillfällen men dom ville liksom aldrig ut. jag gör som vanligt, som den fega konflikträdda jäveln jag är, jag väntar ut tiden så att jag slipper dra alla klyschor.

annars vet jag inte vad jag ska säga, jag vill inte säga för mycket. det kan tolkas fel och bli fel och liksom helt onödigt. slutsats: aldrig mer dejta.