noone knows me as good as i do!

jag brukar i allmänhet inte ha svårt för människor. jag kan ha överseende med det mesta och försöker se något positivt med de flesta. men herregud, människan har inte gjort något annat än klaga sen hon kom hit! och att komma här och försöka analysera min kattunge och påstå att hon inte mår bra här. orka göra varje liten grej till ett stort världsproblem! jag blir uppriktigt irriterad.

nåväl, det var inte det jag skulle blogga om. det var bara det att hon uttalade sig precis när jag skulle sätta mig och skriva. ja jag vet att folk som bor här läser min blogg, men då får det vara så, jag behöver inte hymla.

jag skulle skriva om gårdagen som var riktigt så där höstspeciell, och den spenderades nästan enbart med mig själv. jag började jobba redan klockan sex på morgonen vilket resulterade i att jag var over and out och fri redan klockan tre, kan inte minnas senast jag stånkade på jobbet och samtidigt hade en ledig eftermiddag/kväll. självklart åkte jag till stan och spenderade pengar, vad annars? alldeles för mycket pengar. planen var att köpa presenter till pappas fru och min lillebror kristoffer. det slutade bara med saker till mig själv. men vadå, jag behövde faktiskt nya trosor! och nya handskar, det är ju höst.. och två tröjor (jag har inga kläder att ta på mig, nånsin). och lite småplock.. som.. var.. billiga. och helt nödvändiga. det var höstrusk och regn och jag älskar stockholm på hösten så jag gick på alla gator från skanstull till medborgarplatsen och lånade lite böcker på biblioteket, förstår inte hur dom kan kalla det biblioteket för stadsbibliotek, det är rörigt och litet och man hittar ingenting intressant och plockar bara på sig något som snarare inte verkar dåligt. på malmös bibliotek kunde jag fördriva fem timmar utan problem men inte på det lilla, eller så var det bara jag.
jag försökte få tag på någon som ville fika med mig men eftersom även denna mobil verkar ha något emot min kontakt med omvärlden och har helt stängt av att jag kan höra den som ringer, och den som ringer kan höra mig (jag genomskådar dig, jag blir inte isolerad för det, tack sms, tack internet!). så jag tog en kopp thé själv och försökte skumma igenom någon av böckerna jag lånat. på väg hem fick jag dock ett sms av herr i love you sedir som skulle ha nån avskeds-samla-ihop-vänner-grej på carmen. så det var bara hem och vända. jag är svag för öl och folk.

vi pratade en del om london, hade det inte varit för att jag flyttar efter så hade jag nog brutit ihop igår, jag kände att det var nära ändå. jag hade saknat sickan way too much. han lugnade även ner mig, jag som nästan fått lite halvpanik och varit på väg att säga att jag inte ska flytta. men det var samma sak innan jag åkte till paris, dagen innan jag skulle åka ringde jag pappa och sa på fullt allvar att jag inte tänkte åka, att jag ställde in allting för att jag inte vågade. men jag åkte ändå. jag ska till london nu. ska bara våga säga till min chef att jag bestämt mig och hoppas på att inte bli strypt av konsum-scarfsen.

idag är det också höstrusk och då passar ingenting bättre än att åka hem till morfar och äta fisk. är inte det vuxet? att åka och hälsa på morfar själv och dricka kaffe och bli bjuden på mat. riktigt mysigt.

om ni av någon anledning skulle se mig och mina händer någonstans och lägga märke till stora och många rivsår på mina armar och händer så ligger det inte till så att jag skurit mig i ren desperation (ja jag är svarthårig, men jag har aldrig hållit ett rakblad mot mig själv, jag får förfan panik bara någon pratar om blod), jag har en riktigt galen kattunge som jag tror kommer mörda mig i sömnen, vilken dag som helst nu.