rich and famous

det är såna här dagar som gör det värt att jobba 24/7. när jag är ledig alltså, utan någonting direkt inplanerat. jag kan dricka fem koppar kaffe, göra mig iordning i tre timmar medan jag gör andra saker. som att ladda ner musik (bodström, catch me if you can! just det, du kan inte), slösurfa, läsa morgontidningen, måla naglarna, duscha i en halvtimme, blogga om ingenting särskilt. egentligen borde jag sy, handla kattmat, ringa någon. men borde och ska håller inte varandra i hand riktigt än, det får bli en senare fråga. jag börjar nästan tro att jag blivit frälst, ibland kan jag känna mig så tillfreds. äntligen, säger jag. jag minns att jag förra året utnämnde 4e november till bitterfittornas dag, kanske behövs den inte längre. jag kanske ska överlåta den till någon annan, jag har några kandidater. jag längtar mest till 15e oktober då kontot fylls och jag äntligen kan köpa dom där röda stövlarna jag trånat efter i ett halvår. nej jag har inte kunnat shoppa på ett år ungefär. jag har nästan levt som fattigt gatubarn, men den tiden är förbi. jag gillar livet och livet gillar mig.